Archive for juni, 2007

CIA infiltrerade svenska fredsrörelsen…

27 juni, 2007

Läser i New York Times om CIA:s ”familjejuveler”, ett dokument på över 700 (fortfarande delvis censurerade) sidor om aktiviteter under verksamhetens första årtionden. Vissa menar, helt rimligt, att dokumentationen nu offentliggjorts för att distrahera från kritik mot CIA-aktiviteter idag.

Som distraktion betraktat verkar det åtminstone vara guld. Mark Mazetti och Tim Weiner skriver:

Some of the documents provide insight into the mundane workings of a bureaucracy — tedious correspondence about reimbursement for stationery, references to insurance benefits for E. Howard Hunt, the Watergate conspirator, and a document noting “the high degree of resentment” among C.I.A. officers who had to grow long hair to pose as hippie radicals to infiltrate the peace movement at home and overseas.

Så okej, det är lustigt. Men det refererar till något mycket intressant – en sjuårig infiltrationsoperation där CIA rekryterade informatörer ur och involverade sig i den internationella fredsrörelsen. (Johnson-administrationen var tydligen övertygad om att hippierörelsen finansierades från Kreml). Infiltrationen gällde enligt NYT för övrigt också sådana ”far-flung” ställen som Stockholm. Jag har inte tid att leta reda på den exakta referensen men hela rapporten återfinns som sagt här. (Kanske det här redan har varit uppe i svenska medier? Jag har varit bortrest i flera veckor).

Allt detta påminner mig om Den innersta kretsen, Robert de Niros (regi) gammaldags spiondrama med Matt Damon som grå agent. Jag tyckte mycket om den filmen. Jag tyckte det var den typen av filmmakande som Scorsese famlat efter i flera år – ni måste förstå att jag såg The Departed först senare, och inte visste att han både hittat hem och gått vidare.

Mycket av kritiken mot Den innersta kretsen handlar om huruvida man orkar intressera sig för Damon. Jag tycker han lyckas med sin rollprestation. Han spelar den typen av kille som skulle känna djup ångest om någon tvingade honom till långt hår. Men framför allt harvar filmen framgångsrikt i det träsk av motstridiga värderingar som spionverksamheten bygger på. Och Damon får ett fantastiskt ögonblick i dialog med en osedvanligt nedtonad Joe Pesci:

Pesci: You know, we Italians have our families and the church, the Irish have the homeland, the Jews their tradition, the niggers their music. What do you guys have?
Damon: We have the United States of America. The rest of you are just visiting.

Mycket sevärt. Låt er inte avskräckas av hur lång filmen är – det känns inte. För dem som intresserar sig för hemliga sällskap kan man här också gotta sig i en viss insikt i tidigare årtionden hos Skull and Bones.

Andra bloggar om: , , , , , , .
Annat intressant.